Lundi 23 mars, 19 h 00

Katedralskolan, Skolgatan 2 (ekporten), salle de musique

LA SITUATION DE LA LANGUE FRANÇAISE AU QUÉBEC
Monique Lebrun-Brossard, professeure, Université du Québec à Montréal
Conférence en français illustrée de documents visuels et suivie d’un buffet

Le Québec constitue au plan linguistique et culturel un cas d’exception dans l’ensemble canadien, puisque le français y est la langue officielle d’une population établie sur ce territoire depuis quatre siècles et ayant lutté pour maintenir ses caractéristiques propres. Nous survolerons les grands moments de l’histoire de la langue française au Québec en parlant du peuplement du pays par des colons de divers dialectes sous le régime français et des luttes pour la conquête des droits linguistiques sous le régime anglais. Nous nous attarderons particulièrement à la période allant de 1960 à nos jours, qui a vu l’essor du français comme langue étatique, langue de travail et langue de scolarisation des immigrants, en évoquant quelques lois linguistiques célèbres et les défis linguistiques que doivent dorénavant relever les Québécois.

Lundi 9 mars, 19 h 00

Katedralskolan, Skolgatan 2 (ekporten), salle 323

Série exceptionnelle en suédois

«PARIS – INTE BARA FÖR PARISARE»
Paris med svenska ögon kring 1840

Tre resenärer vittnar: Carl August Hagberg, Orvar Odd och Carl Jonas Love Almqvist

Lars-Göran Sundell, professor, Uppsala universitet, Institutionen för moderna språk
Conférence en suédois

Alla tre har lämnat spännande och detaljrika reseberättelser och korrespondenser från sina resor till den franska huvudstaden. Den sedermera så berömde Shakespeareöversättaren Carl August Hagberg genomförde redan 1836 sin europeiska bildningsresa med Paris som huvudmål och gav även en initierad översikt över den aktuella franska vitterheten (Fransk litteratur 1836). Orvar Odd, en av tidens mest framträdande kulturpersonligheter, rapporterade som vår förste utrikeskorrespondent, utsänd av Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta, 1838–39. Carl Jonas Love Almqvist for till Paris 1840, något som »lekt mig obeskrifligen i hågen redan ett par, eller åtminstone 1. år«. Han rapporterade till Aftonbladet och Dagligt Allehanda om den politiska turbulensen, han bevittnade återförandet av Napoléons stoft från Sankt Helena och han skildrade, också i sina brev, allt som han som god flanör observerade, när han rörde sig kors och
tvärs i Paris. Staden Paris utgör dessutom bakgrund för hans stora roman Gabrièle Mimanso.